Önskad väg

Att navigera i det okända: behovslinjer inom IT


För att förstå vad begreppet “Behovslinjer” innebär (Min översättning från engelskans “Desire line” eller “Desire path“) kan man börja med att fundera över vad dessa har gemensamt:

  • Stadsplanerare i Finland
  • Virginia Tech och UC Berkeley
  • Sträckorna för New Orleans spårvagnslinjer
  • Broadway på Manhattan i New York

Vad är den gemensamma faktorn?

Den gemensamma faktorn är att de alla bygger på naturliga, användardrivna eller behovsdrivna vägsträckor som jag alltså på svenska kallar behovslinjer.

I Finland studerar planerare snötäckta promenadstråk för att få hjälp med stadsplaneringen.

Stadsplanerare använder sig av en unik vintertradition i Finlands fräscha, snötäckta parker. När ett nytt snöfall täcker marken och döljer befintliga gångvägar observerar de noggrant de färska fotspår som fotgängarna lämnat efter sig. Dessa spår i snön avslöjar naturliga behovslinjer – vägar som mänskorna i området intuitivt valt att följa. Planerarna använder sedan dessa insikter för att planera utformningen av nya, permanenta gångvägar, så att de passade perfekt in i det naturliga flödet av gångtrafikanter. Detta tillvägagångssätt förenar på ett finurligt sätt praktisk stadsplanering med människans organiska rörelsemönster.

Virginia Tech och UC Berkeley lät studenterna promenera på gräset och la asfalterade vägar först efter att ha observerat vilka stigar studenterna föredrog att gå för mellan byggnaderna. Dvs. planerarna startade inte med att bygga en väg utan utan lät studenterna själva välja hur de föredrog att gå mellan byggnaderna.

Spårvagnarna i New Orleans illustrerar också en historisk stadsplanering baserad på önskade rutter. Faktum är att begreppets engelska namn “Desire Line” är taget från en av spårvagnslinjerna som hette just “Desire“!

Skälet till att det mest kända promenadstråket i världen, Broadway på Manhattan, går på snedden genom det i övrigt kvadratiska rutnätet av gator beror på att den är den ursprungliga vägen som fanns innan Manhattan blev en stad och följer en gammal indianstig – Wecquaesgeek. Alla dessa exempel visar på hur man på ett naturligtvis kan matcha infrastruktur med mänskligt beteende och få bättre lösningar!

Behovslinjefilosofi

Det finns såvitt jag har kunnat finna inget entydigt ursprung till konceptet behovslinjer,  utan idén verkar dyka upp vid olika tillfällen. Men oavsett vilket så har denna innovation där man observerar naturligt mänskligt beteende och sen bygger vägar utlöst en revolution inom statsplaneringsdesign och understryker behovet av att anpassa sig till vad mänskor faktiskt behöver snarare än vad planerarna och ingenjörerna vill att de skall göra.

Filosofin som utvecklats kring begreppet betonar observation och anpassningsförmåga till naturligt beteende, en princip som har funnit tillämpningar långt bortom stadsplanering – inom allt från programvaruutveckling webbdesign och till och med hur mycket av det som kallas artificiell intelligens faktiskt fungerar.

Redan de gamla grekerna

Behovslinjer, dvs. spontana stigar som man skapar genom upprepad användning, symboliserar en grundläggande filosofisk skillnad mellan Aristoteles empirism och Platons idealism.

Medan Platon sökte sanningen i oföränderliga, ideala former, betonade Aristoteles värdet av empiriska observationer och den konkreta världen.

Behovslinjer tillhör den aristoteliska skolans empiriska förhållningssätt. De uppstår naturligt ur individers praktiska beslut. Detta betraktelsesätt står i kontrast till att följa ett platonskt ideal, där ledarna ska planera och folket följa.

Man fångar den upplevda erfarenheten  och beskriver den som behovslinjer. Behovslinjern återspeglar dessutom verklighetens föränderliga natur. De visar hur vardagliga mänskliga handlingar kan ifrågasätta och omforma filosofiska idéer.

Visdom från folkmassor

Behovslinjer liknar konceptet Wisdom of crowds (“Folkmassornas visdom” på svenska). De visar den kollektiva intelligensen och besluten hos många människor. Detta står i kontrast till de beslut som fattas av en enskild planerare eller myndighet. Folkmassornas visdom bygger på en nyckelidé. Den innebär att en grupps kombinerade val ofta är bättre än en enskild persons beslut.

Behovslinjer är det samlade resultatet av att många människor gör oberoende val. De flesta väljer den mest direkta eller bekväma vägen. Detta skapar ett fysiskt exempel på folkmassornas visdom. De kombinerade valen av individer leder till en väg. Denna väg är ofta mer funktionell och praktisk än när arkitekter uppifrån planerar var vägarna skall gå. Båda koncepten understryker kraften i kollektivt beslutsfattande och visar hur decentraliserade val kan leda till praktiska och effektiva lösningar.

Användarcentrerad design i programvara

Användarcentrerad design (UCD) spelar en avgörande roll i modern programvaruutveckling. Men egentligen är det precis samma sak som behovslinjer.

Utvecklare använder så kallade “heatmaps” som visar hur användare använt webbsidan vilket hjälper utvecklarna att förbättra designen. Det handlar om att förstå att användare ofta hittar sina egna, kanske oväntade, vägar för att uppnå sina mål inom en programvara.

Detta fenomen kan liknas vid de oplanerade vägar som människor skapar när de promenerar genom en park. Programvaruutvecklare observerar noga dessa användarbeteenden och vägar för att få värdefulla insikter om hur deras programvara används i den verkliga världen.

Agil metodik

Den agila utvecklingsmetodiken återspeglar också konceptet. Precis som med behovslinjer stöder Agile ett flexibelt förhållningssätt till programvaruutveckling. Agil metodik förespråkar iterativ utveckling där man utvecklar programvaran steg för steg.

Återkoppling från användarna styr kontinuerligt processen. Detta iterativa tillvägagångssätt liknar naturliga vägar (behovslinjer) som bildas i programvaran. Agile handlar om att göra en liten insats och testa den mot verkligheten så snabbt som möjligt.

Små tidiga misslyckanden är välkomna eftersom de minskar den totala risken för misslyckanden. Agile låter de mest praktiska och önskade vägarna växa fram i applikationen. Detta säkerställer att programvaran uppfyller användarnas behov och förväntningar perfekt.

I en värld av programvaruutveckling är användarnas interaktioner och feedback ovärderliga. Utvecklarna använder dessa som en karta och kompass för att förbättra och förfina populära funktioner, samtidigt som de omvärderar de mindre använda.

Denna kontinuerliga process speglar utvecklingen av önskade vägar inom stadsplanering. Liksom man inom stadsplanering asfalterar de mest välanvända stigarna och förbättrar allt eftersom för enklare navigering, finslipar och optimerar programvarufunktionerna för att skapa en perfekt användarupplevelse.

Datadrivna designbeslut

Data är hörnstenen i modern programvaruutveckling, precis som det är för stadsplanerare. Precis som skickliga arkitekter förlitar sig programutvecklare på dataanalyser för att få insikter om användarnas beteende.

Det datadrivna arbetssättet ger utvecklarna möjlighet att fatta välgrundade beslut om design och funktionalitet. Precis som en stadsplanerare skulle använda trafikdata för att optimera vägnätet, utnyttjar programutvecklare användardata för att förbättra programvarans användbarhet, effektivitet och övergripande användarupplevelse.

Neurala nätverk och djupinlärning

Mycket av det som kallas artificiell intelligens eller maskininlärning är i själva verket en slags behovslinje-filosofi som återkommer i ett digitalt sammanhang. Detta gäller särskilt neurala nätverk och det som kallas deep learning. Dessa AI-system använder ett stort material inom vilket de hittar mönster som återkommer.

Denna process liknar faktiskt hur människor spontant skapar vägar i den fysiska miljön. I grund och botten handlar artificiellt lärande främst om om att bana effektiva och naturliga vägar för AI. På detta sätt optimeras AI:ns funktionalitet.

Denna artificiella inlärningsprincip kan tillämpas inom olika områden, t.ex. bildigenkänning, språkbehandling och autonomt beslutsfattande. Den revolution vi just nu upplever med Generativ AI som ChatGPT m.fl. bygger helt och hållet på denna princip. Man tränar algoritmen med ett enormt stort textmaterial och skapar vektorer som motsvarar behovslinjer där nästa ord kan förutses baserat på de ord som kommer före.

Allt mänskligt lärande

På ett plan handlar allt mänskligt lärande om att hitta ett mönster i skolböcker eller annat material vi studerar. Vi lär oss genom upprepning. Att lära sig komplexa ämnen i skolan var som att utforska okänt territorium. Precis som människor skapar välanvända stigar genom en park för att underlätta, följde vi välbekanta vägar för att förstå.

I skolan lärde oss multiplikationstabellen eller bevis för matematiska satser upprepade vi läsning, anteckningar och problemlösning vilket förhoppningsvis ledde till att vi efter tillräckligt många repetitioner kunde dem utantill. Dessa intellektuella önskestigar representerar vår effektiva väg till att bemästra nya ämnen, formad av vår nyfikenhet och beslutsamhet.

Sammanfattning

Behovslinje-filosofin, har sitt ursprung i hur naturliga vägar uppstår och lär ut vikten av att anpassa sig till naturliga mönster. Inom programvaruutveckling och artificiell intelligens innebär detta ett användarcentrerat och datadrivet tillvägagångssätt. Från de tidiga observationerna av ett campuslandskap till de komplexa algoritmerna i modern AI, fortsätter denna filosofi att vägleda innovativa design- och utvecklingsstrategier.

När du behöver hjälp inom IT-området kan du följa den närmaste behovslinjen och kontakta oss! Vi är här för att hjälpa dig!