Kommer AI att ta alla jobb?

Kommer AI att ta alla jobb? När man följer den extremt snabba utvecklingen av generativ AI är det inte konstigt att många är oroliga. OpenAI har precis släppt den senaste versionen av sin ChatGPT 4 omni. I en mycket imponerande video kan vi se hur en pappa ber ChatGPT att hjälpa sin son med trigonometri. Pappan använder kameran på sin iPad för att förklara hur han vill att ChatGPT ska hjälpa hans son att lära sig matematik. Vi hör sedan en röstdialog mellan ChatGPT som låter ungefär som en människa som frågar och hjälper sonen att lära sig. Även om teorin är trivial är interaktionen med hjälp av kamera och röst, och framför allt att rösten låter ganska mänsklig, imponerande.

Om AI kan göra det här, varför kan det inte bara ta alla våra jobb? I den här artikeln kommer jag att dela med mig av några tankar och argumentera för att även om AI blir alltmer imponerande, tror jag att anledningen till att frukta att AI kommer att ta alla våra jobb utan tvekan är överdriven. Jag har argumenterat för detta i tidigare artiklar där jag jämför AI med Spinning Jenny, om AI kommer att leda till domedagen eller erbjuda en lovande framtid, och hur vi bäst kan överleva den generativa AI-revolutionen.

Alarmistiska förutsägelser om att alla kommer att förlora jobbet

Under de senaste åren har diskussionen om artificiell intelligens (AI) och dess inverkan på sysselsättningen ofta dominerats av alarmistiska förutsägelser om omfattande förluster av arbetstillfällen och ekonomiska störningar. Det finns dock en mer optimistisk berättelse där AI katalyserar en vitalisering av medelklassen genom att öka den mänskliga expertisen och skapa nya jobbmöjligheter. Detta perspektiv, som förespråkas av ekonomer som David Autor, innebär att AI, rätt utnyttjat, kan demokratisera tillgången till högkvalificerade arbeten och motverka decennier av ökande ojämlikhet och försämrad kvalitet på jobben.

Förstärkning, inte ersättning

I motsats till den vanliga farhågan att AI kommer att göra mänsklig expertis föråldrad, har AI potential att komplettera och utöka människans kapacitet och kreativitet. AI kan automatisera vardagliga arbetsuppgifter och frigöra tid för mer komplexa och värdefulla aktiviteter. Detta skifte kan göra det möjligt för ett bredare arbetskraftssegment att delta i högkvalificerade roller som tidigare var reserverade för högutbildade yrkesverksamma. Självklart kommer vissa jobb att bli föråldrade, men andra kommer att skapas. Hur AI-tåligt är ditt jobb?

Ta hälso- och sjukvårdssektorn som exempel. Införandet av AI-drivna diagnosverktyg kan hjälpa läkare att analysera komplexa medicinska data, vilket gör det möjligt för sjuksköterskor och annan vårdpersonal att utföra uppgifter som traditionellt kräver en läkares expertis. Detta förbättrar effektiviteten och kvaliteten på vården och höjer kompetensnivån och arbetstillfredsställelsen hos en större del av vårdpersonalen.

Brist på arbetskraft utan AI?

En annan kritisk punkt är den demografiska trenden med sjunkande födelsetal och krympande arbetskraft i industriländerna. Dessa trender tyder på att det är mer sannolikt att vi kommer att stöta på betydande arbetskraftsbrist i stället för att stå inför ett överskott av arbetslösa. AI kan spela en avgörande roll för att mildra dessa brister genom att öka produktiviteten hos den befintliga arbetskraften.

Inom tillverkningsindustrin kan t.ex. AI-driven automatisering ta över repetitiva uppgifter vid löpande band, vilket gör det möjligt för arbetstagarna att övergå till kvalitetskontroll, programmering och underhåll. Denna övergång kräver högre kompetensnivåer och erbjuder mer stabila och bättre betalda jobbmöjligheter, vilket stärker medelklassen.

Demokratisering av expertis

AI:s förmåga att demokratisera expertis är kanske en av dess mest omvälvande potentialer. Genom att tillhandahålla verktyg som förstärker det mänskliga beslutsfattandet kan AI göra det möjligt för arbetstagare med grundläggande utbildning att utföra arbetsuppgifter som tidigare krävde omfattande specialkunskaper. Denna demokratisering kan leda till en mer inkluderande ekonomi där en större del av befolkningen kan få tillgång till högkvalitativa jobb.

Inom juridiken kan t.ex. AI-drivna forskningsverktyg hjälpa biträdande jurister att utföra juridisk forskning mer effektivt, vilket gör det möjligt för dem att ta på sig ansvar som advokater traditionellt hanterat. Detta förbättrar tillgången till juridiska tjänster och skapar nya karriärvägar och möjligheter till avancemang inom juristyrket.

Historiska paralleller och framtida potential

Historiska paralleller ger stöd för en optimistisk syn på AI:s roll på arbetsmarknaden. Teknologiska framsteg har historiskt sett lett till att nya former av expertis och sysselsättning har skapats. Informationsteknologisektorns framväxt och skapandet av jobb som mjukvaruutvecklare och IT-specialister är bra exempel på hur teknik kan skapa helt nya sysselsättningsområden. Det finns goda skäl att tro att det kommer att finnas gott om jobb i framtiden!

Nyckeln till att utnyttja AI:s potential ligger i att den implementeras som ett komplement till mänskliga färdigheter och omdöme snarare än en ersättning. Beslutsfattare och företag måste fokusera på att utforma AI-system som förbättrar arbetstagarnas kapacitet och skapar nya möjligheter till kompetensutveckling. Investeringar i utbildningsprogram som ger arbetstagarna de färdigheter som krävs för att trivas på en arbetsplats med AI är avgörande för denna övergång.

Utbud och efterfrågan

Ett helt annat skäl till varför AI inte kommer att ta alla jobb finns inom makroekonomin. Baserat på Keynes General Theory of Employment, Interest, and Money (1936) är den grundläggande principen för priset på arbetskraft i en marknadsekonomi balansen mellan utbud och efterfrågan. Det finns därför goda skäl att hävda att de mest extrema scenarierna sällan skulle inträffa. Låt oss göra ett litet tankeexperiment:

Om AI skulle ta över alla jobb skulle det eliminera inkomsterna för stora delar av befolkningen. Detta skulle i sin tur leda till en drastisk minskning av konsumenternas köpkraft. Utan inkomst skulle människor inte kunna köpa varor och tjänster, vilket skulle leda till en kollaps i efterfrågan.

Företag som förlitar sig på konsumenternas konsumtion för att upprätthålla sin verksamhet skulle få se sin försäljning sjunka kraftigt. Den minskade efterfrågan skulle leda till omfattande företagskonkurser, eftersom företagen skulle få svårt att sälja sina produkter och tjänster. Utan köpare på marknaden skulle dessutom själva grunden för produktionen undermineras.

Kostnaden för att använda AI för att ersätta mänsklig arbetskraft skulle således vara mycket högre än att behålla en mänsklig arbetsstyrka. Ekonomin skulle hamna i en nedåtgående spiral där minskad sysselsättning leder till minskad konsumtion, ytterligare företagsnedläggningar och förlorade arbetstillfällen.

Naturligtvis skulle denna självförstärkande cykel i slutändan tvinga fram en jämvikt, eftersom företagen skulle inse att det är avgörande för överlevnaden att upprätthålla konsumenternas efterfrågan. I stället för att helt ersätta den mänskliga arbetskraften skulle företagen därför finna det ekonomiskt förnuftigt att använda AI som ett komplement till den mänskliga arbetskraften, vilket skulle öka produktiviteten samtidigt som arbetskraftens köpkraft bevarades. Denna balans skulle säkerställa en stabil marknad där företag och konsumenter trivs och upprätthålla det viktiga penningflöde som ligger till grund för en sund ekonomi.

Sammanfattning

Att AI kommer att ta jobben kanske dominera det offentliga samtalet. Men det är viktigt att utforska det mer nyanserade och optimistiska perspektivet att AI kan återuppliva medelklassen. Genom att öka den mänskliga expertisen, åtgärda arbetskraftsbristen och demokratisera tillgången till högkvalificerat arbete kan AI skapa nya jobbmöjligheter och motverka trenderna med ökande ojämlikhet och sjunkande jobbkvalitet. När vi navigerar genom AI-revolutionen måste vi fokusera på att använda denna teknik för att komplettera mänskliga färdigheter, öka produktiviteten och utöka medelklassen. Genom att se AI som en förstärkande kraft kan vi arbeta för en framtid där tekniska framsteg leder till delat välstånd och en blomstrande medelklass.