Livsbalans – du är säkert bekant med begreppet. Åtminstone på engelska där det heter “Work-Life Balance” men jag kunde inte komma på någon riktigt bra översättning till svenska! I västerländska samhällen uppfattas arbete ofta som ett nödvändigt ont, ett sätt att tjäna den inkomst som behövs för det “riktiga” livet. Detta står i skarp kontrast till perspektiven i många mindre utvecklade länder, där arbete och privatliv i allmänhet ses som sammanflätade delar av en helhet. Givetvis är livet inte lätt för dessa mänskor. Medan utbrändheten ökar i västvärlden och människor allt oftare uttrycker en önskan om att förkorta sin arbetsvecka, måste man fråga sig om detta bara är en sund syn på arbete. Att känna sig tillfredsställd handlar inte bara om att balansera tiden; det kräver också att vi finner mening i det vi gör. Så även om det verkligen finns ett behov av balans är det kanske hög tid att vi omvärderar vad det egentligen innebär.
Utbrändhet är ett relativt modernt syndrom och är fortfarande praktiskt taget okänt i stora delar av världen. Varför är det så? Jag sökte på Internet. Jag hittade flera tänkbara orsaker, men ingen eller väldigt få av dessa förklarade den enorma skillnaden mellan den rika och den fattiga världen. I våras närvarade jag vid Dip Thapas doktorsavhandling, och hans avhandling berörde detta ämne. I avhandlingen nämnde han att utbrändhet knappt existerade bland sjukvårdspersonal i Nepal men var vanligt i Sverige. Detta var särskilt anmärkningsvärt eftersom de nepalesiska sjukvårdarna många gånger var mer underbemannade och stressade än de svenska sjukvårdarna. Det låter nästan motsägelsefullt. I den här artikeln delar jag med mig av några tankar kring ämnet. Dessa tankar är också baserade på diskussioner på Gislen Software om att skapa livsbalans för våra medarbetare!
Vad eller Varför?
Det finns en känd anekdot där tre murare får frågan vad de håller på med.
Den förste svarar: “Jag lägger tegelstenar.”
Den andre säger: “Jag bygger en mur.”
Men den tredje utbrister: “Jag bygger en katedral!”
Alla tre är engagerade i samma uppgift, men deras förståelse av effekten och betydelsen av deras arbete varierar dramatiskt. Den första muraren ser uppgiften som vardaglig, den andra ser det som något mer betydelsefullt, en struktur, men den tredje ser det som en monumental prestation som kommer att stå sig genom tiderna.
Denna berättelse understryker värdet av att sätta in våra uppgifter i ett bredare, mer meningsfullt sammanhang. Att lägga en enda tegelsten kan verka obetydligt, men om den tegelstenen är en av många som så småningom bildar en katedral får uppgiften en ny nivå av betydelse och värdighet. Det handlar inte bara om vad vi gör utan också om vad vi arbetar för.
Detta är en kraftfull påminnelse om att även de till synes mest triviala uppgifter kan bidra till ett större syfte om vi ser dem på det sättet. Det perspektiv vi antar kan förändra vår arbetsupplevelse, öka vårt engagemang för den och dess slutliga inverkan. Så oavsett om du skriver en enda rad kod, ringer ett säljsamtal eller lägger en tegelsten, kom ihåg att du kan bygga din egen “katedral”.
Simon Sintek beskriver samma sak i ett berömt TED-talk. Det är inte VAD vi gör, inte ens HUR vi gör det, det är VARFÖR vi gör det som spelar roll.
Att finna mening i omständigheterna
Muraren som såg sig själv bygga en katedral snarare än att bara lägga tegelstenar utnyttjade kraften i det meningsfulla i sitt arbete. Viktor Frankl, en österrikisk psykiater och överlevare från förintelsen, fördjupade sig i människans förmåga att stå emot svåra motgångar. Hans filosofi, som hade sina rötter i de ofattbara förhållandena i koncentrationslägren, hävdade att sökandet efter mening är människans främsta drivkraft. Även under de mest demoraliserande omständigheter fann Frankl att de som fann eller kände ett syfte – oavsett om det var genom kärlek, framtida strävanden eller den grundläggande viljan att överleva – hoppet – en anmärkningsvärd motståndskraft och det var mycket vanligare att dessa överlevde. Frankls insikter överskrider både tid och situation och tyder på att det är upptäckten av mening, även i lidande, som rustar oss för att möta och övervinna livets prövningar.
Kan det vara så att vår betoning på fritid kommer på bekostnad av att meningen i vårt arbete? Är vi därför mindre motståndskraftiga mot stress? Skulle det kunna vara så att vi tål mer stress om vi fokuserar på de metaforiska katedraler vi bygger, snarare än bara lägga tegelstenar? Denna tankegång skulle kanske kunna hjälpa att förstå varför fenomenet utbrändhet är en relativt modern åkomma, och varför det verkar vara mindre utbrett i ekonomiskt missgynnade regioner i världen.
Uppdelning av livet
Traditionellt har begreppet använts för att dela upp sin tid och energi mellan arbete och andra viktiga aspekter av livet. Är inte det bra? Jo, det låter bra, men detta synsätt framställer ofta arbete och privatliv som två separata enheter som ständigt står i konflikt med varandra. Balans mellan arbete och privatliv antar ofta att arbete bara är ett nödvändigt ont för att tjäna pengar för att ha ett liv. Idag håller ett nytt paradigm på att växa fram där man istället eftersträvar harmoni mellan arbete och privatliv, där man har frihet att både jobba och må bra. Vi börjar förstå att arbete och liv inte är separata utan länkade samman olika aspekter av vår existens till en helhet. Denna perspektivförskjutning leder oss mot en mer holistisk syn på arbete och liv, där arbetet ses som en del av livet, och inte skilt från det. Givetvis gäller det fritiden också!
När vi eftersträvar livsbalans mellan arbete och privatliv/fritid innebär det ofta att vi sätter upp tydliga gränser mellan arbete och privatliv. Vi uppmuntras oss att skapa en särskild arbetsyta, etablera en rutin och kommunicera våra behov på ett effektivt sätt. Även om dessa strategier kan vara till hjälp för en del av oss, leder de ändå ofta till ett en uppdelning av livet där arbete och fritid hålls strikt åtskilda. Detta kan leda till en ständig jonglering, där vi känner att vi inte klarar att upprätthålla livsbalansen.
Harmoni mellan arbete och privatliv
I västerländska kulturer betonas ofta den tydliga gränsdragningen mellan arbete och fritid, vilket kan bidra till stress, känslor av otillräcklighet och till och med utbrändhet. I motsats till detta innebär begreppet harmoni mellan arbete och fritid att vårt yrkesliv och privatliv inte är separata enheter utan snarare intimt sammanlänkade. Det handlar inte om att sudda ut gränserna mellan arbete och privatliv till den grad att vi ständigt är “påkopplade”. Harmoni mellan arbete och privatliv förespråkar snarare en flexibel och flytande rytm som sömlöst integrerar olika aspekter av vår existens, så att vi kan blomstra i båda sfärerna.
En bidragande faktor till den ökande förekomsten av stressrelaterade sjukdomar och utbrändhet i västvärlden kan vara den växande betoningen på individen. Forskning visar att individualism korrelerar med individuellt välstånd och rikare samhällen med fler valmöjligheter. I mer kollektivistiska samhällen, särskilt i fattigare delar av världen, känner mänskor däremot ofta en starkare känsla av samhörighet som kan fungera som en buffert mot sådana förhållanden. Även om kollektivism har helt andra utmaningar ger den ofta individerna en känsla av att de är en del av en större helhet. Om man till exempel bor i en stor familj med flera generationer och deltar i religiösa eller gemensamma aktiviteter kan det stärka känslan av samhörighet. I dessa miljöer ses dessutom arbete ofta inte som ett sätt att finansiera sin fritid utan som ett kollektivt ansvar som är avgörande för hela familjens överlevnad och välbefinnande. Detta perspektiv kan minska de känslomässiga och psykologiska bördorna som ofta förknippas med arbete, och därmed minska risken för stress och utbrändhet.
Stress och harmoni
Precis som med arbetet och liv tror de flesta att det är omöjligt att kombinera stress och harmoni. Men stress är inte alltid negativt. Positiv stress uppstår vid spännande upplevelser, som en tävling eller varför inte vid en första dejt! Den är kortvarig, motiverande och kan förbättra prestationen och känslan av välbefinnande!
Negativ stress kan dock vara skadlig. Den kan orsaka ångest, koncentrationssvårigheter och försämrade prestationer. Om den är kronisk och beror på ihållande stressfaktorer, t.ex. press från arbetet, kan den leda till allvarliga hälsoproblem.
Att uppnå harmoni mellan arbete och privatliv innebär att hantera dessa stressfaktorer effektivt. Genom att harmonisera arbetet och privatlivet kan vi omvandla potentiellt påfrestande situationer till positiv stress, vilket leder till ett friskare och mer balanserat liv.
Strategier för att uppnå livsbalans
Att uppnå harmoni mellan arbete och privatliv innebär att vara helt närvarande i det du gör, oavsett om du arbetar med ett projekt eller tillbringar tid med familjen. Det handlar om att göra tydliga prioriteringar som stämmer överens med dina värderingar och fokusera på uppgifter som ger dig tillfredsställelse, lycka och en känsla av att ha åstadkommit något. Det handlar också om att finna glädje och mening i sitt arbete. Om det inte fungerar bör du överväga alternativa karriär- eller studievägar istället om det är omöjligt att göra det i din nuvarande arbetssituation.
Teknikens roll
I IT-branschen är tekniken avgörande för att underlätta harmoni mellan arbete och privatliv. Med tekniska framsteg är vi inte längre bundna av begränsningarna i en traditionell kontorsmiljö. Distansarbete, flexibla arbetstider och digitala samarbetsverktyg gör att vi kan integrera vårt arbete i vårt dagliga liv på ett smidigare sätt än någonsin. Det är dock viktigt att använda tekniken med eftertanke för att undvika överansträngning och utbrändhet. Att bara jobba hemifrån kan också skapa stress. Att arbeta tillsammans med goda arbetskamrater kan också göra det lättare att känna mening!
Skiftet från balans mellan arbete och privatliv till harmoni mellan arbete och privatliv innebär en betydande förändring i hur vi ser på vårt arbete och privatliv. Istället för att försöka upprätthålla gränser strävar vi efter en harmonisk integration av alla aspekter av våra liv för att uppnå en verklig livsbalans. Detta holistiska synsätt kan leda till ett mer tillfredsställande och meningsfullt liv där arbetet är en berikande del av vår tillvaro.
Arbete och privatliv: Två sidor av samma mynt
Det holistiska synsättet på arbete och liv innebär att våra personliga och yrkesmässiga liv inte är isolerade utan istället djupt sammanflätade. Våra erfarenheter från jobbet påverkar vårt privatliv och vice versa. Detta perspektiv uppmuntrar oss att hitta harmoni mellan vårt yrkesmässiga ansvar och våra personliga ambitioner snarare än att försöka balansera dem som om de befann sig i motsatta ändar av en skala.
Företagskulturens roll
Företagskulturen är avgörande för att främja denna helhetssyn på arbete och privatliv. Organisationer som värdesätter sina anställdas välbefinnande och personliga utveckling skapar en miljö där harmoni mellan arbete och privatliv kan frodas. Dessa företag förstår att en lycklig och tillfredsställd medarbetare är mer benägen att vara produktiv och engagerad på jobbet. De investerar i medarbetarnas utveckling, uppmuntrar flexibla arbetsformer och främjar öppen kommunikation. Detta i sin tur skapar en kultur där arbetet kompletterar livet snarare än konkurrerar med det.
Personlig utveckling och arbetstillfredsställelse
Personlig utveckling och arbetstillfredsställelse är avgörande för att uppnå harmoni mellan arbete och privatliv. När vi känner mening och tillfredsställelse i vårt arbete kanske vi inte ens behöver sätta gränser mot vårt privatliv. Istället blir arbetet en integrerad del av våra liv och bidrar till vår lycka och vårt välbefinnande. Denna känsla av tillfredsställelse kan komma från olika källor, t.ex. utmanande arbetsuppgifter, en stödjande arbetsmiljö, möjligheter att växa eller förmågan att ha en positiv påverkan på världen eller hjälpa andra mänskor.
Tidsplanering och prioritering
För att uppnå symbios mellan arbete och privatliv krävs också effektiv tidshantering och prioritering. Det handlar om att fatta medvetna beslut om vad vi lägger vår tid på, både på jobbet och utanför. Det betyder inte nödvändigtvis att vi ska arbeta mindre, utan att vi ska arbeta smartare. Genom att prioritera våra uppgifter effektivt kan vi se till att vi ägnar vår tid och energi åt de saker som betyder mest för oss, både yrkesmässigt och personligt.
Sammanfattning
En ny definition av balans mellan arbete och privatliv går längre än att bara skilja på arbete och privatliv; det handlar om att integrera dessa två dimensioner på ett harmoniskt sätt. Ett holistiskt synsätt kan leda till ett liv som är både tillfredsställande och balanserat, där arbetet blir en meningsfull och berikande aspekt av vår totala existens. Strävan efter harmoni kan utan tvekan förbättra vår livskvalitet, men det är lika viktigt att finna mening i våra åtaganden för att få en känsla av egenvärde och tillfredsställelse. Analogin med att bygga en katedral, i motsats till att bara lägga tegelstenar, kan inte bara höja kvaliteten på vårt arbete utan också vår personliga tillfredsställelse. Detta perspektiv kan mycket väl minska riskerna för utbrändhet och stressrelaterade sjukdomar. Viktor Frankls observationer understryker denna punkt ytterligare. Han fann att fångars nivåer av hopp om framtiden var viktiga indikationer om de skulle överleva eller inte.
På Gislen Software arbetar vi i ett land och en kultur där utbrändhet är ovanligt eller till och med okänt. Men medan många företag här arbetar 45-48 timmar per vecka, arbetar vi på Gislen Software bara 40 timmar per vecka och erbjuder mycket mer flexibilitet än vad som är normen på indiska IT-företag. Vi är medvetna om att våra medarbetare först och främst är människor. Vi strävar efter att säkerställa att människor har de resurser de behöver för att producera enastående jobb som de gillar, samtidigt som de behöver ha tillräckligt med tid och energi för att njuta av resten av sina liv. Dessutom fokuserar vi mycket på att vara ett hållbart företag på många andra sätt, genom vårt miljöengagemang, CSR, mm. Kontakta oss för mer information!