Indien blir allt mer centralt i Europas leveransmodeller – fortfarande som sourcing-land, men i ökande grad också som tillväxtmarknad och strategisk partner. Det har varit ovanligt mycket i nyheterna sedan tre handelsinitiativ kopplade till Indien lyfts fram under januari 2026.
Tre spår att hålla ögonen på under 2026
- Frihandelsavtalet mellan Storbritannien och Indien (UK–India FTA)
Kan bli först att märkas i praktiken om/ när det träder i kraft. - Avtalet mellan EU och Indien
Potentiellt större räckvidd, men normalt en långsammare, stegvis implementering. - Ett handelsavtal mellan USA och Indien
Kan påverka investeringar, efterfrågan på kompetens och konkurrens om talang – även i Europa.
Indiens Centralregerings senaste budget som just presenterats pekar i samma riktning, med tyngd på infrastruktur och AI-kapacitet.
Vad har förändrats – och varför spelar det roll?
Handelspolitiken är inte längre bara bakgrund. Den börjar påverka vardagliga beslut som:
- Hur snabbt leverantörer kan skala upp team i Indien
- Vart investeringar och kompetens dras
- Vad som förväntas kring data, säkerhet, revisionsbevis och AI-styrning
- Kommersiellt tryck på prissättning, konkurrens och avtalsvillkor
För organisationer som köper mjukvarutjänster eller AI-lösningar kan förändringen kännas gradvis – men riktningen är tydlig.
UK–India FTA: relevant även för svenska och europeiska organisationer
Enligt offentligt informationsmaterial handlar avtalet om tullsänkningar och förändringar som fasas in över tid. Rapporter under januari 2026 har pekat mot att avtalet kan börja gälla under första halvåret 2026, förutsatt att juridiska och ratificeringsmässiga steg slutförs.
Varför det är viktigt för teknik och IT-leveranser (även här):
- Leveranser mellan UK och Indien kan bli mer “standardiserade” i kedjan, inklusive underleverantörer.
- Upphandling och riskfunktioner tenderar att kräva tydligare svar på:
- Vem som har åtkomst till data
- Var data behandlas
- Vilka verktyg som används
- Vilka kontroller och bevis som finns
- När volymer ökar ökar ofta också granskningen: kontinuitet, redundans, onboarding-hastighet och incidentberedskap.
Även om ni inte har UK som huvudmarknad kan avtalet påverka kapacitet, prissättning och konkurrens i den europeiska leverantörsmarknaden.
EU–India: större förändring, långsammare start
EU-kommissionen har beskrivit EU–India-spåret som omfattande och ekonomiskt betydelsefullt. Det är lätt att tro att dagens drivkraft enbart är en reaktion på nya tullar och handelsspänningar från USA, men förhandlingarna har en längre historia: de startade 2007, avbröts 2013 och återupptogs 2022. Under 2025 diskuterades öppet att öka tempot, även om den tidslinjen därefter har glidit något.
Forskning och modellering (bland annat från Kiel Institute for the World Economy) pekar på stora handelsökningar mellan EU och Indien. Men avtal av den här storleken innebär vanligtvis flera godkännandesteg och juridisk färdigställning – vilket i praktiken brukar betyda stegvis införande, inte en “switch” över en natt.
Det ligger nära till hands att anta att detta avtalet kom till som ett svar på Donald Trumps tullar, men eftersom förhandlingarna inleddes långt tidigare är så knappast fallet. Förhandlingarna påbörjade 2007, avbröts 2013 och återupptogs 2022. I början av 2025, d.v.s. innan Trump införde tullarna, diskuterade båda sidor redan öppet om att påskynda processen, med målet att avsluta förhandlingarna före utgången av 2025. Det lyckades man nu inte riktigt med. För att vara rättvis kan dock tullarna fortfarande ha bidragit till en viss brådska mot slutet. Kiel Institute for the World Economy har publicerat en modell som tyder på stora effekter under vissa scenarier. I ett omfattande frihandelsavtalsscenario uppskattar man att Indiens export till EU skulle kunna öka med cirka 41 % och EU:s export till Indien med cirka 65 %. Men det är viktigt att tänka på att avtal av denna omfattning ofta kräver flera godkännandesteg samt stegvis implementering, inte en omställning över en natt. Men många menar att man kan börja se de första förändringarna redan under första halvåret 2026.
USA–India: indirekta effekter som når Europa
Nyhetsrapportering i början av februari 2026 har pekat på en ambition om att ett USA–India-avtal skulle kunna undertecknas i mars 2026, med tullsänkningar och inköpsåtaganden (exakt innehåll beror på slutlig konstruktion).
Vad det kan betyda för europeiska organisationer:
- Högre global efterfrågan på Indien-baserad kapacitet, även om man själv inte säljer till USA.
- Stramare talangmarknader, särskilt inom moln, säkerhet, data engineering, AI engineering och testautomatisering.
- Ökat tryck på mognad i styrning där AI är inblandat (spårbarhet, kontroller, ansvar).
Indiens budget 2026–27: kapacitet och infrastruktur
Budskapet i budgeten har betonat satsningar som stärker digital infrastruktur och AI-relaterad kapacitet, inklusive positionering för moln- och AI-datacenter samt arbete kopplat till halvledare.
Den praktiska konsekvensen är inte “billig databehandling”, utan snarare: mer inhemsk kapacitet, högre tillförlitlighet och större plattformsmognad. Det påverkar hur globala företag bygger och driver verksamhet som involverar Indien.
Som ytterligare signal hålls en av årets största AI-konferenser i Indien i Februari – India AI Impact Summit på Bharat Mandapam i New Delhi. Den beskrivet som ett stort globalt möte med gräddan av världens AI-ledare. En av de största svenska delegationerna till Indien någonsin kommer att finnas på plats och några från vårt företag kommer också att vara på plats.
Indien som marknad – inte bara som leveranscentrum
Indien håller också på att bli en större slutmarknad. De flesta prognoser pekat på att Indiens ekonomiska tillväxt för räkenskapsåret 2026–27 kommer att ligga på närmare 7 %, och internationella prognoser uppskattar att Indien kommer att fortsätta vara den snabbast växande stora ekonomin i världen. Många bedömare antar också att Indien kan gå om Tyskland som tredje största ekonomi någon gång 2027–2029 (i köpkraftsparitet – PPP$ är Indien redan nummer tre i världen efter USA och Kina).
Detta bör påverka affärsbeslut:
- Produktplaner bör ta tidigare hänsyn till “krav för Indien”.
- Partnerskap och leveranshubbar bör byggas med en längre tidshorisont.
- Leverantörsekosystemen bör fördjupas med mer specialisering och bättre verktyg.
Vad detta innebär för mjukvara och IT-tjänster
1) Skarpare kontrakt och tätare leverantörskontroller
För indiska IT företag kommer det att ställas hårdare krav på:
- Revisionsrättigheter och bevis (säkerhetskontroller, åtkomstloggar, utbildningsregister)
- Transparens kring underleverantörer
- Incidentrapportering och mognad i incidenthantering
2) Dataarkitektur blir viktigare
Fler organisationer går mot mönster som:
- EU-hostade kärndata, med strikt kontrollerad bearbetning på andra håll
- Tydligare åtskillnad mellan produktionsdata och utveckling/test
- Skarpare “datagränser” mellan system och team
3) AI går från demo till kontrollerade piloter
Köpare kommer oftare att vilja se:
- Tydlig omfattning och framgångskriterier
- Mänsklig granskning där det är kritiskt
- Loggning, övervakning och kostnadskontroller
- Ett tydligt svar på: vilka data berör vilken modell – och varför
Tidplan i korthet
- UK–India FTA: förväntningar om möjlig ikraftträdande första halvåret 2026, givet att formella steg slutförs.
- EU–India: tillkännagivet/framdrivet, men normalt stegvis implementation efter procedurer på båda sidor.
- USA–India: rapporter pekar på mål om mars 2026 för undertecknande, men detaljer beror på slutlig utformning.
Vanliga frågor om handelsavtalen med Indien
Kommer handelsavtalen med Indien att påverka IT-tjänster?
Inte direkt. Indirekt tenderar dock den större effekten att vara skala och investeringar, vilket kan förbättra kapacitet och hastighet. Prissättningen beror på efterfrågan på kompetens, tydlighet i omfattningen, leveransrisk och avtalsstruktur.
Kommer leveranser från Indien att bli enklare?
Ja, med tiden, särskilt för kommersiella och operativa installationer. Men förväntningarna på datahantering, säkerhetskontroller, granskbarhet och AI-styrning ökar, inte minskar.
Ändrar dessa avtal GDPR eller Storbritanniens dataskyddsskyldigheter?
Nej. Skyldigheterna förblir desamma. Det som förändras är volymen och komplexiteten i gränsöverskridande arbete, så det blir viktigare att tydligt definiera datagränser och stärka leverantörskontroller.
Vad bör vi fråga leverantörer om AI-användning i leveransen?
Åtminstone:
- vilka AI-verktyg som används i leveransen
- vilka data som matas in i dem
- om verktygen är konfigurerade för att undvika träning på dina data
- vad som loggas och vilka bevis som kan tillhandahållas
- var mänsklig granskning sker
Hur kan vi minska risken om leverantörer använder AI-verktyg?
Börja med tydliga regler om vilka data som får användas, kräv dokumenterade verktygskonfigurationer och se till att det finns en granskningsprocess för känsligt arbete. Be om revisionsspår som visar hur resultaten har tagits fram och kontrollerats.
Vad bör vi göra under de närmaste månaderna om vi köper IT-tjänster från Indien?
- uppdatera frågorna om leverantörers due diligence, inklusive AI-styrning
- granska hur känsliga data flödar genom leveransprocesserna
- planera för volatilitet i fråga om talang och pris inom några viktiga kompetensområden
- prioritera arbete som minskar integrationskomplexiteten och leverantörsberoendet
Vilka kompetenser är mest benägna att drabbas av prisvolatilitet?
Vanligtvis de områden där efterfrågan snabbt ökar: moln- och säkerhetsspecialister, data-engineering, integration och erfarna ingenjörer som kan leda moderniseringen på ett säkert sätt. De exakta hotspots beror på marknadsförhållanden och regleringsdrivna deadlines.
Vilka avtalsvillkor är viktigast på en mer volatil marknad?
Tydlighet i omfattningen, ändringskontroll, servicenivåer och ansvar kring säkerhet och datahantering. Det är också bra att definiera hur personalförändringar hanteras, hur kunskap dokumenteras och vilka bevis du kan förvänta dig för efterlevnad.
Kommer strängare efterlevnadskrav att bromsa projekten?
Det kan de göra, om de behandlas som extra pappersarbete. Om styrning och bevis är inbyggda i leveransrutinerna bidrar de vanligtvis till disciplin snarare än att bromsa, och minskar ofta behovet av omarbetningar senare.
Hur sätter vi upp ”datagränser” för gränsöverskridande leveranser?
Definiera vilka data som får lämna din miljö, vilka som måste stanna inom specifika regioner och hur åtkomsten kontrolleras. Kombinera detta med praktiska åtgärder som rollbaserad åtkomst, loggning, pseudoanonymisering och tydliga regler för testdata.
Hur ser ”bevis som du kan lita på” ut i praktiken?
Ändringsloggar, revisionsspår, säkerhets- och åtkomstregister, testbevis, dokumenterade granskningar och tydlig incidentrapportering. Målet är att du ska kunna svara på interna eller externa frågor utan att behöva leta efter bevis.
Hur hanterar ni detta på Gislen Software?
För europeiska kunder är vår strategi stabil och praktisk: disciplinerad teknik, tydlig styrning och dokumentation som stöder revisioner och överlämningar. I takt med att handels- och investeringsflödena ökar fokuserar vi på att leverera effektivt samtidigt som vi upprätthåller strikta kontroller av säkerhet, revisionsbarhet och ansvarsfull användning av AI.
Kontakta oss för att diskutera IT-system eller om du är intresserad av att lära dig hur du kan engagera dig på den indiska marknaden på något annat sätt. Vi känner till Indien, vi vet hur man skapar kvalitetsprogramvara i Indien för europeiska företag och vi vet hur man använder AI.